Vägledning för kursledare:
- Mer om pulsen
- Mediciner som påverkar pulsen
Lösblad till deltagare:
| Aktivitet |
Kursledaren kan göra och säga |
|
GÅ IGENOM OCH REPETERA |
Förra lektionen pratade vi om saker som vi tycker om hos oss själva och saker som vi skulle vilja förändra.
Gå igenom några exempel från Lektion 9.
|
|
INTRODUCERA LEKTION |
Idag ska vi prata om pulsen och ditt hjärta. Hjärtat är en viktig muskel i din kropp.
Kanske ni kommer ihåg övningen vi gjorde med pulsbandet och klockan i Lektion 7. Idag ska vi göra en annan övning när vi får känna på pulsen.
|
|
FRÅGA OCH INVÄNTA SVAR |
Vad är puls?
|
|
SVARA |
Puls är antalet gånger som ditt hjärta slår per minut.
|
|
FRÅGA OCH INVÄNTA SVAR |
Vad tror ni är en normal puls?
|
|
Gå igenom |
En vuxen person som vilar brukar ha en puls på mellan 60 och 70 slag per minut.
Små barn och äldre har högre puls.
Vid vissa funktionsnedsättningar kan man ha högre eller lägre puls. Vid Downs syndrom har man lägre puls.
En vältränad person har ofta lägre vilopuls, mellan 45 till 55 slag per minut eller ännu lägre.
|
|
DELA UT DELTAGARNAS LÖSBLAD: Vad är puls? |
Arbeta en och en med deltagarna och lösbladet Vad är puls?
|
|
LÅT DELTAGARNA TA SIN PULS |
Låt deltagarna ta sin puls. Skriv ner deras puls när de sitter vid bordet. Om möjligt, låt dem försöka ta pulsen på varandra men med det stöd som kan behövas för att räkna.
|
|
Fråga och invänta svar |
Vad påverkar pulsen?
|
|
DISKUTERA |
Rita två kolumner på blädderblocket. En kolumn för vad som sänker och en annan för vad som höjer pulsen. (Vissa saker som mediciner hamnar i båda kolumnerna). Använd gärna bildstöd om behov finns.
Svaren kan vara:
- Träning
- Ålder
- Stress
- Rädsla
- Vissa sjukdomar (till exempel sköldkörtelsjukdom
- Medicin (kan öka eller sänka pulsen)
- Kaffe ökar pulsen
- Cigaretter och snus ökar pulsen
- Vätskebrist – om man druckit alldeles för lite ökar pulsen
- Kroppens temperatur (låg temperatur sänker pulsen och hög temperatur ökar den)
|
|
SÄG |
En ökad puls kan vara både bra och dåligt för kroppen. Ökad puls när man tränar är nödvändigt.
Ökad puls vid stress, om det är under längre tid, är inte bra för kroppen. Då kan man behöva lära sig sätt att sänka sin puls. Avslappning är ett sätt.
Lite ökad puls av kaffe kan göra att vi känner oss piggare, men för en del kan det kännas obehagligt med den ökade puls som kaffe kan ge. Vi brukar kalla det hjärtklappning.
|
|
FRÅGA OCH INVÄNTA SVAR |
Är det någon som vet varför pulsen ökar vid träning?
|
|
diskutera |
Komplettera deltagarnas svar med:
- Din puls ökar vid träning eftersom ditt hjärta behöver slå snabbare
- Kroppen behöver få ut blod till musklerna. Därför behöver hjärtat slå snabbare och då ökar pulsen.
- För att orka träna behöver kroppen ha mycket syre i blodet.
|
|
SE VÄGLEDNING FÖR KURSLEDAREN: Mer om pulsen |
Prata om pulsen med hjälp av Vägledningen Mer om pulsen.
Ta gärna fram Lektion 7 och repetera hur man använder Pulsband och Pulsklocka.
|
|
GÖR EN ÖVNING MED BORGSKALAN |
Ta fram Borgskalan från Lektion 1. Låt deltagarna berätta hur ansträngande det var att göra övningen.
|
|
SAMMANFATTA |
Det är viktigt att pulsen ökar vid träning.
Pulsen ska öka för att vi ska få ut mer blod i kroppen.
Då orkar kroppen mer.
Många saker påverkar vår puls.
Att pulsen ökar vid till exempel stress är inte så bra. Då kan avslappning vara viktigt för att sänka pulsen igen.
|
Vad är puls?
Puls är ett mått på hur hårt hjärtat jobbar. Pulsen är lägre i vila och högre vid fysisk aktivitet. Lägst är pulsen ofta på morgonen innan vi går upp ur sängen, det brukar kallas vilopuls. Vilopulsen är ofta låg hos personer som har god kondition. Det vanliga är att pulsen ökar ju mer vi anstränger oss.
Puls vid träning
När vi gör fysisk aktivitet som gör oss andfådda (konditionsträning) ökar pulsen mer än när vi gör aktiviteter som gör musklerna trötta (styrketräning). Men pulsen kan inte öka hur mycket som helst. Det finns en maxgräns för hur snabbt hjärtat kan pumpa. Pulsen är olika för olika individer. Man kan räkna ut hur snabbt ens hjärta kan pumpa genom formeln ”220 minus personens ålder”. Hjärtats maxgräns minskar med ungefär 1 slag per levnadsår.
När man tränar kondition eller gör någon fysisk aktivitet som gör en andfådd, till exempel går i rask takt, cyklar eller springer, får man större hälsoeffekter. Ju mer man anstränger sig desto större förbättring av konditionen. Det är alltså bättre att gå i rask takt jämfört med i långsamt takt. Hjärtat slår fortare och vi andas snabbare för att få ut syret till musklerna där det behövs. Det är bra och hälsosamt för kroppen.
Ansträngning enligt Borgskalan
Man brukar dela in konditionshöjande fysisk aktivitet i 3 ansträngningsnivåer: låg intensitet, måttlig intensitet och hög intensitet. Störst effekt på hälsa och kondition ger aktiviteter som är så ansträngande att de skattas ligga på måttlig eller hög intensitetsnivå.
I lektion 1 fick deltagarna uppskatta hur de upplevde ansträngning enligt den vetenskapligt prövade Borgskalan. I den här lektionen får deltagarna igen testa Borgskalan. Måttlig intensitet motsvarar 12-13 på den skalan. Vid 14 och uppåt är det hög intensitetsnivå. Syftet är att visa på hur viktigt det är för kroppen att få jobba. Den mår bra av att göra aktiviteter som är jobbigt. Det är då vi får bäst effekt.
Pulsen vid vissa funktionsnedsättningar
Vissa funktionsnedsättningar kan påverka pulsen så att den blir antingen högre eller lägre. Vid Downs syndrom har man lägre puls.
En del mediciner kan göra att pulsen inte ökar som den brukar vid träning. Så är det också vid vissa funktionsnedsättningar. Även här är Downs syndrom ett exempel på en funktionsnedsättning där hjärtat inte direkt pumpar snabbare vid kraftigare ansträngning. Det heter kronotropisk inkompetens. Samma sak händer i kroppen då man äter medicin som heter betablockerare. Det kan man få vid till exempel migrän eller högt blodtryck. Vid en del sjukdomar behöver man få medicin för att pulsen ska bli normal.
Träning är lika viktigt för personer med kronotropisk inkompetens som för andra. Men som tränare är det viktigt att förstå att för dessa personer kan hjärtats svar på ökad ansträngning upplevas annorlunda.
En del mediciner ökar pulsen, medan andra minskar pulsen. Här följer en lista på mediciner som påverkar pulsen.
Mediciner som ökar pulsen:
- Nitrater – Används vid: Angina, d.v.s. kärlkramp och vid akut hjärtinfarkt eller akut hjärtsvikt. Kan även ges vid sprickor vid ändtarmsöppningen och vid Raynauds fenomen (vita fingrar). Vanliga sorter: Glytrin, Nitroglycerin, Nitrolingual, Suscard, Imdur.
- Kalciumantagonister – Används vid: Högt blodtryck, kärlkramp och vissa arytmier d.v.s. rytmrubbningar. Vanliga sorter: Amlodipin, Felodipin, Verapamil.
- Vasodilatorer – används vid: Högt blodtryck eller prostataförstoring. Vanlig sort: Alfadil.
- Antiarytmika – används vid: Arytmier, d.v.s. rytmrubbningar. Vanlig sort: Durbis.
- Tyreostatika – används vid: Överproduktion av hormon från sköldkörteln d.v.s. hypertyreos. Vanliga sorter: Thacapzol, Tiotil.
Mediciner som sänker pulsen:
- Betablockerare – används vid: Högt blodtryck, kärlkramp, hjärtklappning, arytmi, tremor, hjärtsvikt och för att förebygga migrän. Ges även efter en hjärtinfarkt för att förebygga ny hjärtinfarkt och hjärtdöd. Vanliga sorter: Metoprolol, Seloken, Bisoprolol, Bisocard, Emconcor, Atenolol.
- Propafenon – används vid: Arytmier (hjärtrubbning) för att förebygga eller behandla. Vanlig sort: Rytmonorm.
