Använd gärna bilder från Bildbanken och låt deltagarna lägga dessa på Tallriksmodellens olika fält.
Mål
Deltagarna ska:
Lösblad
Vägledning för kursledare:
Lösblad till deltagare:
Material
LEKTIONENS INNEHÅLL
Aktivitet | Kursledaren kan göra och säga |
---|---|
Dela ut och diskutera Nyhetsbrev |
Ge deltagarna lösbladet Nyhetsbrev 5 som sammanfattar lektionerna 12, 13 och 14. Diskutera nyhetsbrevet. |
Gå igenom |
Under den förra lektionen pratade vi om vatten och andra drycker. Vi pratade om att man inte ska dricka läsk och andra söta drycker för ofta. Vatten är det bästa man kan dricka till maten och när man är törstig. Hur gör ni för att få i er tillräckligt med vatten. |
Introducera lektion |
Idag ska vi prata om Tallriksmodellen. Den kan hjälpa oss att äta hälsosamma måltider. När vi handlar mat och lägger upp mat är det bra om vi tänker på Tallriksmodellens olika delar. |
Diskutera |
När vi lagar mat eller köper färdiga portionsrätter, hur kan vi tänka så det blir tillräckligt med grönsaker och lagom med mat? |
SE VÄGLEDNING: Tallriksmodellen för lunch och middag |
Läs Vägledningen och ha den som stöd för en diskussion med deltagarna om Tallriksmodellens två varianter. |
DELA UT OCH DISKUTERA DELTAGARNAS LÖSBLAD: Tallriksmodellen för dig som tränar regelbundet & Tallriksmodellen för dig som inte tränar eller som vill gå ner i vikt |
Dela ut deltagarnas lösblad Tallriksmodellen för dig som tränar regelbundet och Tallriksmodellen för dig som inte tränar eller som vill gå ner i vikt. Diskutera vilken av modellerna deltagarna vill välja eller som de tycker passar dem. |
Gör övning med Tallriksmodellen |
Prata om vilken mat deltagarna tycker om att äta i modellens olika delar. Fråga: Gillar ni potatis, pasta eller ris? Vilka grönsaker äter ni helst? Tycker ni bäst om kött, fisk eller något vegetariskt alternativ? |
FRåga |
Varför är det bra att äta enligt Tallriksmodellen? Komplettera deltagarnas svar med: Det blir lagom mycket av olika typer av mat. Det blir ganska mycket grönsaker. Och det blir en portion som gör dig mätt och det känns bra i magen. |
sammanfatta |
Idag har vi pratat om Tallriksmodellen. Den är ett bra hjälpmedel att tänka på både när vi handlar mat och när vi lägger upp mat på tallriken. Vi har pratat om att det finns två olika modeller och vilken av dem som passar oss bäst. |
Förbered till nästa lektion |
Under nästa lektion ska vi prata om grönsaker och frukt och (kanske) göra en utflykt till en mataffär. Du som kursledare kan förbereda för att handla smakbitar av några grönsaker och frukter. |
Uppföljning
Tallriksmodellen till lunch och middag
Genom att planera lunch och middag enligt Tallriksmodellen kan man lättare få till en bra och balanserad måltid. Med det menas en måltid som innehåller mycket grönsaker, lagom med kolhydrater och kostfiber samt tillräckligt med näringsämnen som vitaminer, mineraler och protein.
Proportionerna i Tallriksmodellen gör att måltiden mättar bra och kan också vara bra för plånboken då mycket kolhydrater och mindre kött ofta blir billigare mat. Att äta mindre mängd kött eller ersätta köttet med ärter, bönor eller linser är också ett bra val med tanke på miljön.
Färdiga rätter som köps kylda eller frysta och värms i mikron är vanlig lunch- eller middagsmat för många. Även när man köper färdiga rätter är det viktigt att få till en komplett måltid enligt Tallriksmodellen. Det är bra om man kan välja en nyckelhålsmärkt rätt och komplettera med bröd, grönsaker och kanske en frukt.
Tänk på att inte använda för stora tallrikar då det lätt blir för stora portioner. Tallriksmodellen visar proportionerna mellan de tre delarna. Den säger inget om hur mycket man ska äta. Det avgörs av hur hungrig man är och av hur mycket energi man behöver.
Storleken på grönsaksdelen och potatis-pasta-bröd-gryn-delen är flexibel och beror på hur mycket en person rör sig, det vill säga graden av fysisk aktivitet. En fysiskt aktiv person behöver mer energi än en person med stillasittande livsstil.
Här kan grönsaksdelen och potatis-pasta-bröd-gryn-delen vara lika stora. För personer som är mycket fysiskt aktiva och därför behöver mycket energi, kan potatis-pasta-bröd-gryn-delen ökas ännu mer.
Många rör sig för lite. Den som inte har möjlighet att öka den fysiska aktiviteten behöver minska sitt energiintag (kalorierna) på olika sätt. Ett sätt att göra det är att minska mängden potatis, pasta, bröd och gryn och istället äta mer av grönsaker och rotfrukter. Genom att öka på just grönsaker och rotfrukter (som i de flesta fall innehåller mycket fibrer och färre kalorier) kan man bli mätt trots ett lägre kaloriintag.
Illustrationer: Livsmedelsverket
Text utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer
Tallriksmodellen för dig som tränar regelbundet
Tallriksmodellens tre delar:
Illustrationer: Livsmedelsverket
Text utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer
Tallriksmodellen för dig som inte tränar eller som vill gå ner i vikt
Tallriksmodellens tre delar:
Illustrationer: Livsmedelsverket
Text utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer