Mål
Deltagarna ska:
Lösblad
Lösblad till deltagare:
Material
Lektionens innehåll
Aktivitet | Kursledaren kan göra och säga |
---|---|
Gå igenom och repetera |
Förra gången pratade vi om självkänsla. När vi mår bra och tycker om oss själva då har vi en stark självkänsla. Har någon av er funderat på det här sedan förra gången? Invänta och fånga upp eventuella tankar från deltagarna. |
Introducera lektion |
Idag ska vi prata om hur mat kan smaka och lukta. Vi kommer också att prata om hur maten känns i munnen. Det brukar kallas för matens konsistens. Vi kommer att göra tre uppgifter där vi ska smaka, lukta och känna på olika saker. Lite så som man gör på vin- och chokladprovningar. |
Fråga och vänta på svar |
Vilka smaker känner ni till? |
Diskutera |
De vanliga smakerna är salt, surt, sött och beskt. Det finns faktiskt ytterligare en smak. Den kallas umami. Om du smakat på en lagrad ost, buljong eller sojasås då har du kanske känt smaken av umami. |
Gå igenom och fråga |
Näsan och luktsinnet gör att vi kan känna smaken på maten. När du varit förkyld, kommer du ihåg hur maten smakar då? Kanske ni kommer ihåg att vissa mediciner kan förändra smaken. Har någon varit med om det? Titta gärna igenom lektion 17 om hur mediciner kan påverka kroppen. |
Gör övning 1: Smak |
Lägg endive-sallad (eller rucola), citronjuice, socker och salt i fyra olika skålar. (Eventuellt kan ni täcka över de skålar som står på tur). Ge alla deltagare varsin sked. Låt deltagarna smaka på de fyra smakproven. Låt deltagarna ta nya skedar mellan provsmakningarna Börja med att alla smakar på salladen (beskt) samtidigt och prata om vad var och en upplever. |
Fråga och vänta på svar |
Hur tycker ni att endiven smakar? Har ni smakat på något annat som smakar beskt? |
Diskutera |
Komplettera deltagarnas svar med
|
Fortsätt |
Smaka på de övriga smakproverna; citronjuicen (surt), socker (sött), och salt (smakar salt). Prata om och låt deltagarna ge exempel på annat som smakar surt, salt och sött. Diskutera de olika smakerna och skriv eller visa på blädderblocket vad deltagarna kommer på. |
GÖR övning 2: LUKT |
Lägg ca två teskedar malen kanel, vaniljsocker och kaffe (vanligt bryggmalet) i tre små plastmuggar. En sak i varje mugg. Täck varje mugg så att innehållet inte syns. Låt varje deltagare lukta på de tre plastmuggarna och gissa vad som finns i dem. |
DELA UT OCH DISKUTERA LÖSBLAD Olika smaker |
Dela ut deltagarnas lösblad Olika smaker och gå igenom lösbladet. |
GÅ IGENOM |
Nu ska vi prata om matens konsistens – alltså hur vi upplever att maten känns i munnen. Kan ni ge exempel på olika sorts konsistens? |
fortsätt |
Maten kan till exempel kännas
|
Gör övning 3: Konsistens |
Lägg bitar av riktigt hårt knäckebröd, äpple, kex och skivade bananer i skålar. Gör övningen på samma sätt som de tidigare. |
DELA UT OCH DISKUTERA LÖSBLAD: KONSISTENS |
Dela ut deltagarnas lösblad Konsistens och gå igenom lösbladet. Låt deltagarna ringa in de ord som passar bäst ihop med hur livsmedlet kan upplevas när man smakar på det. |
SAMMANFATTA |
Idag har vi pratat om olika smaker. Vi har smakat på olika saker och pratat om konsistens. Vi har också luktat och gissat på några vanliga dofter. |
FÖRBERED TILL NÄSTA LEKTION |
Förbered en sammanfattning ”Senaste nytt från Hälsan spelar roll” till nästa lektion. |
UPPFÖLJNING
Tips
Tyckte ni att det var spännande och roligt att smaka och prata om mat? Vill ni fortsätta så finns materialet ”Sapere” som är utvecklat för skolan och som handlar om att uppleva mat med alla sinnen.
Så här presenteras Sapere-metoden på Livsmedelsverkets webbsida:
”Att uppleva med våra sinnen har ingen åldersgräns. Oavsett om du är två år gammal, tonåring eller pensionär kan lycka vara att mötas av doften av nybakat bröd. Att få känna en ljummen skiva i handen och få bre på smör och hyvlad ost. Kanske toppa med en klick apelsinmarmelad. En rejäl tugga av en ostmacka gjord på nybakat bröd – med knaprig skorpa och smältande smör.
Känslan av att bita i den mjuka ostskivan och smaken av marmelad som balanserar klibbig sötma, syra och beska. Detta är en munfull sinnlig vardagsupplevelse – redo att sköljas ner med en slurk iskall mjölk eller en kopp varmt te.”
Olika smaker - beskt
Näsan och ditt luktsinne är viktigt för hur du upplever smaker i maten.
Det här är exempel på mat som smakar beskt
Olika smaker - syrligt
Här är exempel på mat som smakar syrligt
Olika smaker - sött
Här är exempel på mat som smakar sött
Olika smaker - salt
Här är exempel på mat som smakar salt
Konsistens
Smaka på en sak i taget och ringa in eller markera de ord du tycker passar bäst.